tjugob

sono le dieci e mezzo
eller?
äh.
Idag lärde vi oss klockan på itlalienskan
jag tror inte jag har greppat det än, kanske för att jag var fullt upptagen med att sms:a Marie
hon är i grönklitt.
hon undrade om jag är helt själv på stentorp nu
det är jag. det känns så iallafall
inte ens Martin är kvar,
han är också i grönklitt.
jag är ensam.
men det kan vara skönt det också
jag kan  sjunga hur högt och falskt jag vill,
och spela gitarr.
något jag inte borde göra när någon annan är i närheten.
imorgon är det franska
vi ska prata, högt, inför hela klassen
jag är ensam skidåkare
dessutom kan jag inte prata franska.
Nu borde jag sova
så jag får äta frukost
det är dagens bästa måltid
godnatt kära vänner
/ johanna